En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-19 20:02Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/noterat-av-dns-lasare-den-19-maj-3/INSÄNDAREUppdaterad 19:34Publicerad 19:29INSÄNDARE. Dagens Nyheters läsare ger sin syn på läget i Sverige och världen samt DN:s innehåll tisdagen den 19 maj.Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevJag undrar om de personer (statsminister Ulf Kristersson, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och kronprinsessan Victoria) som tog emot Indiens premiärminister Narendra Modi i Göteborg med stora leenden och Nordstjärneorden har ordentlig koll på denne mans förflutna. Jag har just läst Arundathi Roys senaste bok. Där framgår det bland annat vilken roll denne ”store statsman” spelade i en massaker på muslimer i provinsen Gujarat i Indien 2002. Och under hans ledning tappar nu Indien årligen på demokratiskalan. Affärer – ja, förmodligen. Men hedersbetygelser – nja?Lena Hellsten, Malmö”Sverige tog emot Indiens ledare med kunglig orden och Jasplan.” Kunglig orden? På Palmes och Boforsaffärens tid räckte det med något så simpelt som pengar.Erik Kjellén, Södertälje”Vänstern vill jaga de rika ur landet.” Tänk om man jagade de fattiga ur landet, vilka skulle då göra de rika rika?Göran Nilsson, Stockholm”Känns väldigt fel i hjärtat”, säger nu migrationsminister Johan Forssell (M) om tonårsutvisningarna. Så talar en skrupelfri och empatilös politiker när han inser att den förda politiken riskerar att leda till färre röster i valet.Börje Ståhl, StockholmVad var det som hände när Johan Forssell (M) blev minister? frågade en av mina kompisar nyligen. Jag grunnade ett slag innan jag replikerade: ”Han hamnade väl i dåligt sällskap.”Rolf Olofsson, ÄltaI DN 18 maj läste jag artikeln ”I dag fick jag inget vykort av Gudrun på födelsedagen”. Den visar vad det betyder att en ”svensk”, i detta fall en granne, engagerar sig i en flyktingfamilj. Det fick mig att tänka på hur integration fungerar. Min fru och jag har själva tagit emot två afghanska pojkar som kom hit 2015. De bodde först tillsammans med ett 15-tal andra afghanska flyktingar i ett tidigare äldreboende i Särö. Efter vad vi förstår har alla dessa flyktingar etablerat sig i det svenska samhället eller, för en av dem, fått asyl i Frankrike. Våra två pojkar flyttade efter något år på boendet till oss. Många av de övriga kunde också flytta in i andra familjer. Varför har det gått så bra för den här gruppen? Jag kan direkt säga att det inte beror på ett välorganiserat och medmänskligt bemötande av svenska myndigheter. Till exempel sattes de i skola i årskurs 9, trots att de i hemlandet bara hade sexårig skola med undervisning endast på för- eller eftermiddag. Jag är i stället övertygad om att det beror på enskilda initiativ av familjer eller enskilda personer som engagerat sig, stöttat och i många fall upplåtit sina hem. Det var detta som hände med Särögruppen. Tack vare att vi i Sverige har många ”Gudrun” har vi i stort sett lyckats med integration trots myndigheternas bemötande och attityd.Steffen Häggström, pensionärVann valet med löfte om sänkt pris vid pump. Nu gäller öppet systembolag hela veckan. Åter mot vinst? Rena galenskapen!Lasse Brodén i SkarpnäckMiljöpartiets språkrör Daniel Helldén anklagade i Aktuellt i går sin politiska motståndare för att ljuga. I praktiskt taget samma andetag ljög han själv och påstod att vindkraft i Sverige finns tillgänglig 50 procent av tiden. Såväl Naturskyddsföreningen som Vattenfall och Internationella energirådet IAE anger kapacitetsfaktorn (den tid det kommer användbar el) från landbaserad vindkraft till 35-40 procent. Energimyndigheten beskriver 2016 som ett normalår och anger 27 procent. Ännu sämre blir siffrorna om man tittar på tillgängligheten när den behövs som mest, riktigt kalla högtrycks vinterdagar. Svenska kraftnät anger 9–20 procents tillgänglighet under dessa perioder. Det kan vara bra att ha med sig när man lyssnar på Helldéns fräcka svammel.Stephan Lövgren, GöteborgOm Tidögänget hade satsat miljarder på klimatarbete i stället för på billigare bensin och sänkta skatter hade kanske den krisande batterifabriken i Skellefteå kunnat räddas till förmån för den ytterst angelägna elektrifieringen av tunga transporter. Nu riskerar Volvo och Scania i stället att bli omkörda av eldrivna lastbilar från Kina samtidigt som Sverige riskerar skyhöga EU-böter på grund av bristande klimatåtgärder.Olle Bernell, StockholmSvar till Thomas Nordberg om att rätt till liv är viktigare än abort: Om rätt till liv gällde, skulle krig och dödsstraff förbjudas. Att avbryta utveckling av ett foster är väsensskilt och handlar om levande kvinnors liv och själv­bestämmanderätt. Ett demokratiskt fundament.Bitte EngzellThomas Nordberg konstaterar att ”en fungerande lagstiftning” om rätt till abort redan finns. Vad är då problemet med att införa den i grundlagen? Att det blir aningen svårare att upphäva den?Anders Nordlund, UppsalaSvält är tyvärr vanligt i många delar av världen på grund av krig och klimatkris. Många krig orsakas just av konflikter om mark att odla och hålla boskap på. Nu varnas det för matkris även i det rika Sverige och vi uppmanas att börja odla vår mat själva. Jaja, uppmaningen gäller så klart inte för dem som redan är bönder. Nej, nu ska allmänningarna plöjas upp, i parker och ... ja, och i vad mer, ska morötter, potatis och sallad gro? Häpp? De allra flesta svenskar äger ju ingen egen och redan odlingsbar mark och saknar kunskap om matproduktion. Dessutom kräver vissa karnivorer till politiker att vi ska äta mer kött eftersom det påstås pågå ett tvång att vara herbivor, det vill säga vegetarian. Ska varje hushåll ha en egen gris på balkongen? Ska köttdjuren födas upp i städernas allmänna parker? Det stundar många rättsliga processer om tillgång till odlingsytor, med viss risk för inbördeskrig i Sverige i kampen om att få mat på bordet.Roland Ingemarsson, HellviCamilla Läckbergs försvarstal gällande Lundsbergs skola på DN Kulturdebatt är häpnadsväckande av många anledningar, men kanske främst för att hon verkar helt omedveten om vad första avsnittet av SVT:s ”Arvingarna” handlar om – tystnadskulturen på Lundsbergs skola. Föräldrarna till ett barn i skolan berättar att deras intryck de första åren var att det funkade bra på Lundsberg för sonen och att det var en anledning till att de lät honom gå kvar. Mamman engagerade sig i skolan. Allt verkade frid och fröjd. Tills den dag något inträffade. Först när en psykolog engagerats vågade sonen till slut berätta om den fruktansvärda mobbingen, rasismen och det psykiska/fysiska våldet han utsatts för, inte bara under ”roasting-kvällen”, utan konsekvent under hela sin tid på skolan. Tror Läckberg att skolans normaliserade pennalism, rasism och våld tillåts vara synligt för henne i en cementerad struktur där tystnadskulturen trumfar allt? Det var ju inte synligt för andra föräldrar, som framgår med all tydlighet i dokumentären Arvingarna. Att uttala sig så självsäkert låter därför snarare som ett försvar, i stället för en uppriktig vilja att gå till botten med vad som är det egentliga problemet på Lundsberg. I dokumentären framgår det tydligt att eleverna på Lundberg är framtidens ledare. Det är därför en fråga för demokratin, och därför oss alla, att dessa framtidens ledare får en värdegrund i humanismens och demokratins anda och inte i hat och våld. Sådana ledare vill vi inte ha, varken i näringslivet eller i politiken.Marie I Johansson, BorgholmÅsikter om DNI sin senaste krönika riktar Johan Croneman hård kritik mot energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Det är givetvis helt legitimt att granska och kritisera makthavare. Problemet är att Cronemans text helt saknar sakpolitisk substans. I stället för att bemöta politiska beslut, reformer eller ideologiska skillnader väljer han att recensera Busch som person och stämpla henne som landets största ”politiska mobbare”. Detta grepp är tyvärr signifikant för en alltmer personfixerad mediebevakning. När en politisk ledare agerar med pondus, talar rakt och vågar ta konflikter i tuffa debatter, borde det välkomnas som en del av en vital demokrati. Att konsekvent reducera skarp och tydlig retorik till ”mobbning” är inte bara intellektuellt ohederligt, det bidrar också till att sänka nivån på det offentliga samtalet. Dessutom blottar krönikan en skev dubbelmoral. När manliga eller oppositionella politiker tar plats och använder en hård tonalitet beskrivs de ofta som ”kraftfulla”, ”skickliga debattörer” eller ”tydliga ledare”. När en borgerlig, kvinnlig partiledare gör exakt detsamma förbyts hyllningarna till anklagelser om härskartekniker. Sverige står inför stora utmaningar gällande ekonomi, energi och tillväxt. Det är dessa frågor väljarna förtjänar att läsa om. Vi behöver en politisk journalistik som granskar argumenten och besluten – inte en som ägnar sig åt känslostyrda personangrepp under täckmantel av kulturanalys.Peter StenfellVill du också skicka in texter (helst under 1 000 tecken inklusive blanksteg) och bilder eller teckningar till vinjetten ”Noterat av DN:s läsare”? Mejla i så fall insandare@dn.se! Ett mindre urval av publiceras på insändarsidan i tidningen tisdag–fredag och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag–fredag. Mer om hur man skriver insändare i DN kan du läsa här.