En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-15 21:57Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/inte-konstigt-att-mindre-privata-pengar-nar-kulturen-i-sverige/DN DEBATTDN Debatt. ”Inte konstigt att mindre privata pengar når kulturen i Sverige”Publicerad 20:00DN DEBATT.Med krig i vårt närområde är säkerhet och försvar i fokus. Samtidigt är livet större än så: Konst och kultur tillhör fundamentet för ett öppet samhälle. Regeringen vill nu att privat sektor ska kliva in. Vi vill, men då krävs ändring i både synsätt på kulturens värde och i konkret politik, skriver finanstopparna Antonia Ax:son Johnson, Stefan Persson och Jacob Wallenberg.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevKultur får både människor och samhällen att växa. I en tid präglad av oro och slitningar, bör vi tillvarata alla krafter och resurser som vill bidra till konsten och kulturen. Privat finansiering varken kan eller ska ersätta den offentliga, men den kan spela en viktig roll för att öka de totala resurserna för kultur och konst. Därför bör privata donationer till kultur behandlas på samma sätt som stöd till forskning och sociala insatser, precis som i princip alla andra europeiska länder.Med krig i vårt närområde samt tilltagande polarisering och social oro så är det fullt förståeligt att riksdag och regering har prioriterat satsningar på säkerhet och försvar.Men det finns ytterligare krafter som är avgörande för att stärka vårt samhälle och vår motståndskraft: däribland konstens och kulturens. Krafter som inte står i motsättning till försvaret av vårt samhälle – tvärtom. Konsten och kulturen tillhör fundamentet för ett öppet samhälle och ger därtill den enskilda människans möjlighet till uttryck, sökande och utveckling. I osäkra tider behöver vi artikulera detta tydligare.Ökat engagemang från den privata sektorn har på senare år lyfts som ett viktigt komplement för att stärka svenskt kulturliv. Vi som är verksamma i näringslivet och i privata donationsstiftelser ser ett allt större intresse och engagemang för kulturen. Potentialen för ökad privat finansiering är alltså betydande. Men för att den ska realiseras krävs förändringar – i synsätt och i konkret politik.● För det första: en positiv berättelse om kulturens samhällsvärde. Vi behöver tala tydligare om vad kvalitativ, tillgänglig kulturverksamhet faktiskt ger vårt samhälle. Vi behöver synliggöra att konsten och kulturen är en grundbult i samhällsbygget – den bygger broar mellan människor, stärker demokratin och ger oss både mening och förmåga till bildning, nyskapande och utveckling. Tillgänglig kultur skapar också möten och fler vägar in i det svenska samhället för nya svenskar. Ingen privat givare vill täcka upp för verksamhet om det offentliga svarar med att backa undan● För det andra: bättre förutsättningar för kulturorganisationer och kulturaktörer. För att få ännu mer utväxling på den kreativitet och det engagemang som finns så behöver vi hitta sätt att tillföra mer resurser och kompetens. Att öppna upp för samverkan handlar om mer än pengar. Avgörande är att offentliga huvudmän premierar sådana samarbeten, och inte straffar kulturaktörer som lyckas attrahera privat kapital genom att dra ner offentliga anslag till dessa som en konsekvens av det. Vi vill att gåvor och sponsring ska ses som ett tillägg till den offentliga finansieringen. Ingen privat givare vill täcka upp för verksamhet om det offentliga svarar med att backa undan.● För det tredje: skatteincitament som faktiskt fungerar. Som i princip enda land i Europa saknar Sverige helt skatteincitament för gåvor till kultur. Stelbenta sponsringsregler har gjort det svårt för företag att satsa på konst och kultur eftersom de i dag måste kunna leda i bevis att dessa har en direkt affärsnytta eller får en konkret motprestation för stödet. Inte konstigt att mindre privata resurser når svensk kultur än i jämförbara länder.Regeringen har tagit steg i rätt riktning. Skattegynnade kulturstiftelser kan numera inrättas och en utredning om sponsring har nyligen lämnat förslag som kan öppna för nya samarbeten. Men ett avgörande steg återstår: gåvor till kultur måste premieras skattemässigt. Den som i dag ger till forskning eller social hjälpverksamhet kan få skattereduktion på 20–25 procent – liknande möjligheter behövs för konst och kultur. Det behövs ett system för skattereduktion som omfattar alla – privatpersoner och företag, stora som små givare, och alla typer av kulturaktörer i hela landetJust nu pågår en statlig utredning om breddad finansiering av kulturen, vilket vi applåderar. Vi vill uppmana den att lämna förslag som gör verklig skillnad. Det behövs ett system för skattereduktion som omfattar alla – privatpersoner och företag, stora som små givare, och alla typer av kulturaktörer i hela landet.Vi hoppas att regeringen lyssnar på de många röster från givarsidan som vill kunna bidra mer och på deras – och vår – önskan om enkla och tydliga regler för att en reform för breddad finansiering ska ge verklig effekt. Vi förespråkar inte detta för att gynna givarna, utan för att vi vet att det kan mobilisera kapital till en mångfald av kultur i en helt annan omfattning än i dag, som exempelvis till fria teatergrupper, länsmuseer, kulturskolor, hembygdsföreningar och tvärkonstnärliga projekt.Ett starkt konst- och kulturliv ger inte bara ett friare och ett starkare samhälle här och nu, utan stärker det också för framtiden.Läs fler artiklar från DN Debatt:Dansmuseets chef Hans Lindholm Öjmyr: ”Svenska museer har valet att förändras eller dö”Anna Troberg, fackförbundet DIK: ”Parisa Liljestrands kulturpolitiska lyra har bara två strängar”